Artiklar

Har du koll på Penningtvättslagen och verklig huvudman?

Lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism är ett något otympligt namn. Den brukar förenklas Penningtvättslagen, eller PTL. På engelska säger man ofta AML (Anti-Money Laundering act). Har du koll på hur den träffar ditt företag? Och om era uppgifter hos myndigheterna är helt aktuella?

Det är en lag som kom redan 2009 och som uppdaterades och skärptes 2017 efter EU-direktiv. I lagen identifieras ett antal branscher som åläggs högre krav på riskbedömning och kundkännedom. Detta eftersom dessa branscher identifierats för att löpa högre risk att utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Det är exempelvis finansiella bolag, såsom banker och vissa försäkringsbolag, men även pantbanker, redovisningskonsulter, revisorer, jurister, postboxföretag och en del varuhandlare, exempelvis konsthandlare.

Är du verksam i någon av dessa branscher omfattas du av Penningtvättslagen och du står därmed under tillsyn av Finansinspektionen, Länsstyrelsen, Revisorsinspektionen eller Advokatsamfundet, beroende på vilken bransch du tillhör. Är du verksam i en sådan bransch som omfattas, måste du även anmäla dig till Registret mot penningtvätt hos Bolagsverket.

Men även om du inte är verksam inom någon av dessa branscher berörs du troligen redan idag ändå av Penningtvättslagen! Din redovisningskonsult eller revisor behöver kontrollera din identitet och ställa många frågor om företagets verksamhet, risker och ägarbild. Vid vissa in- och utbetalningar behöver banken ställa frågor kring var pengarna kommer ifrån, vem som ska ha dem och vad de ska användas till. Köper du något dyrt kontant kommer du att få frågan varifrån pengarna kommer. Detta för att göra det så svårt som möjligt för dem som vill använda pengar som härrör från brottslig verksamhet.

2017 infördes också reglerna om att alla bolag måste anmäla vem som är verklig huvudman till ett annat register som Bolagsverket hanterar. Lag (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän, där alla aktiebolag, handelsbolag och många typer av föreningar är skyldiga att meddela Bolagsverket vem eller vilka som är verkliga huvudmän. En verklig huvudman är den eller de personer som ytterst äger eller kontrollerar exempelvis ett företag eller en förening. Det kan också vara den eller de personer som tjänar på att någon annan agerar åt dem.

Troligen har du eller din redovisningskonsult anmält vem eller vilka som är verkliga huvudmän i din verksamhet i samband med att lagen trädde i kraft 2017. Men en hel del har troligen hänt sedan dess. Därför kan det vara läge att kontrollera att ditt företag har rätt uppgifter i registret om verklig huvudman och att aktuella uppgifter om ditt företag finns dokumenterade hos din redovisningsbyrå och i förekommande fall din revisor.

Allas rätt till semester?

April månad och början på det nya året. Semesteråret. I varje fall för väldigt många.

Hos många anställda har det nu blivit påfyllt i semestersaldona. Enligt semesterlagen är det från och med den 1 april som de flesta anställda får nya betalda semesterdagar. Det finns även de som har kalenderårbaserad beräkning, och de fick sina nya betalda semesterdagar den 1 januari. Vilket semesterår som ett företag följer finns antingen i ett kollektivavtal eller så är det semesterlagen som gäller.

Måste man då ha betalda semesterdagar för att vara ledig? Svaret är nej. Anledningen till att vi har semester är för att återhämta oss. Idag är 25 dagar reglerat i lag, vilket ska motsvara fem veckors ledighet. Oavsett om arbetet vanligtvis är två eller fem arbetsdagar i veckan.  Den ledigheten har varje anställd rätt till. Sedan är det inte ovanligt att det i kollektivavtal eller enskilda överenskommelser finns fler dagar. En anställd som inte har jobbat tillräckligt länge för att få betalda semesterdagar kan ta ut semesterledighet utan lön.

Den lön som betalas ut under de betalda semesterdagarna är något som den anställde har tjänat in. Intjänandet görs vanligtvis året innan, under det som kallas intjänande år. För att göra det lite mer komplext så finns det även de om har sammanfallande intjänande år med semesteråret när dagarna plockas ut. Det innebär att man tjänar in betald semester under pågående år.

Sedan kan antalet betalda semesterdagar påverkas av frånvaro. Det finns en hel del frånvaro som är semesterlönegrundande och därmed ger betalda semesterdagar trots att man inte har jobbat. Ett exempel är sjukdom. Ett annat är när man är föräldraledig. När en anställd börjar och slutar kan också påverka hur många betalda semesterdagar denne är berättigad till.

Alla har rätt till semesterledighet, men den är inte alltid betald.

Milersättning

Drivmedelspriserna har under våren nått nya rekordnivåer. Hur ser förutsättningarna för milersättning ut vid bilkörning?

Sedan 2009 har den ersättning som kan utbetalas skattefritt legat stadigt på samma nivå. Ersättningsnivåerna skiljer sig åt beroende på om det är den privata bilen eller tjänstebilen som används. När anställda gör resor i arbetet (tjänsteresor) med egen bil kan arbetsgivare betala ut skattefri bilersättning enligt schablon med 18:50 kr per mil. Motsvarande ersättning om den anställde betalar drivmedlet själv för en tjänstebil är 6:50 kr per mil om bilen går på diesel och med 9:50 kr per mil om bilen går på annat drivmedel (t.ex. bensin, el eller etanol). Om en egen företagare kör bil kan nämnda skattefria schablonbelopp tas som privat ersättning.

När drivmedelspriset överstiger det som utges i ersättning kan det bli en förlustaffär att använda bil i tjänsten. Men det går att betala en högre ersättning. I många kollektivavtal finns det en uppdelning mellan schablonersättning som skattefri och sedan ett tillägg över schablon. Här finns det inget tak. Skillnaden blir att det belopp som ligger över schablonersättning är att betrakta som lön. Därmed blir det överskjutande beloppet såväl skattepliktigt som arbetsgivaravgiftsgrundande.

Under rådande drivmedelssituation är ett alternativ att utge ett engångsbelopp eller extra lönetillägg som kompensation för de ökade kostnaderna. Även ett sådant alternativ blir skattepliktigt och arbetsgivaravgiftsgrundande.

Det ligger även ett förslag från regeringen om en tillfälligt sänkt skatt på diesel och bensin under juni-oktober 2022 samt att en ny drivmedelskompensation införs till privatpersoner. När det gäller eventuell höjning av den skattefria nivån så är den under debatt.

Brexitbidrag

Företag som har haft utbyte med Storbritannien har fortsatt möjlighet att söka stöd för de merkostnader som Brexit har medfört.

När Storbritannien valde att lämna EU ställdes den europeiska samverkan inför nya utmaningar. Det var första gången som ett land har lämnat EU. Brexit påverkar hela EU, men omfattningen varierar då vissa företag blir mer påverkade än andra. EU-kommissionen har därför inrättat en särskild fond. Fonden utgörs av den så kallade Brexitjusteringsreserven, förkortad BAR (på engelska Brexit Adjustment Reserve). Företag som har påverkats av Brexit kan få ersättning för olika typer av kostnader från BAR.

I den grupp som anses stödberättigade återfinns bland andra privata och offentliga företag, särskilt små och medelstora företag, egenföretagare, lokalsamhällen och organisationer,

Stödet kan sökas för kostnader som uppstått under perioden 1 januari 2020 fram till och med 31 december 2023. Exempel på kostnader som kan omfattas är konsult -och rådgivningstjänster som syftar till att hantera den situation som uppstått genom att Storbritannien lämnat EU. Det kan handla om anpassningar avseende förändrade handelsprocedurer, ändrade regelverk och andra förutsättningar såsom produktgodkännande, etableringskrav och liknande.

Stöd kan även sökas av företag för andra aktiviteter. Såsom om det finns direkta kostnader för godkännande eller märkning av produkter för att de även fortsättningsvis ska kunna saluföras i Storbritannien. Förutsättningen är att godkännandet eller märkningen beror på britternas utträde ur EU. Även kostnader för deltagande i mässor och liknande med syfte att etablera eller utöka handel på marknader där företaget inte eller i begränsad omfattning är verksamt sedan tidigare kan inkluderas i stödansökan. Förutsatt förstås att åtgärderna beror på att handel med Storbritannien upphört eller påtagligt försvårats av landets utträde ur Europeiska unionen.

Ansvarig myndighet för hantering av stödet är Rådet för Europeiska socialfonden, vanligtvis omnämnt som Svenska ESF-rådet.

Evenemangsstöd förlängs och kan sökas via e-tjänst

Ett av de stöd regeringen erbjudit företag under pandemin är evenemangstöd. Stödet kan sökas av arrangörer och underleverantörer som tvingas ställa in eller väsentligt begränsa sina evenemang på grund av pandemirestriktioner.

Att arrangera evenemang har varit svårt under pandemin och därför har ett särskilt stöd införts. Stödet kan sökas av arrangörer som tidigare har genomfört, eller brukar arrangera, liknande evenemang. För att omfattas av stödet krävs att företaget har gjort allt för att undvika att behöva ställa in evenemanget, eller för att minimera i vilken utsträckning evenemanget behöver begränsas, till exempel byta plats, göra om ståplatser till sittplatser eller liknande. Evenemanget ska även ha varit planerat i verksamheten och rikta sig till minst 250 deltagare. Orsaken till att evenemanget ställs in ska vara restriktioner som gäller vid den tidpunkt arrangören beslutar att ställa in eller begränsa evenemanget. Eller restriktioner som gäller vid tidpunkten för evenemangets genomförande.

En förutsättning för att kunna få stödet är att företaget är godkänt för F-skatt när ansökan om evenemangsstöd prövas. Stödet kan ansökas av en enskild näringsidkare, firmatecknare, behörig företrädare eller ett så kallat evenemangsstödsombud. Skatteverket handlägger evenemangsstöd och e-tjänsten för ansökan öppnade den 8 mars. Företag har då möjlighet att ansöka fram till och med den 16 maj. Stödet uppgår till 17,5 miljoner kronor för evenemang som skulle ha ägt rum under perioden 1 juni – 31 december 2021. Stödet är utformat för att täcka 70 procent av de kostnader som inte har täckts av intäkter eller andra stöd.

Stödets maxbelopp höjdes efter årsskiftet. Under delar av 2022 kommer företag kunna få evenemangsstöd till ett maxbelopp på 22,5 miljoner kronor. Regelverket säger företag kan få stöd för evenemang under perioden 1 januari – 30 juni 2022 och då uppgår stödet till 90 procent av de kostnader som inte har täckts av intäkter eller andra stöd.

För evenemang som planeras och utförs under 2022 finns möjligheten att söka stödet direkt, eller begära ett förhandsbesked. Förhandsbeskedet innebär att företaget kan få en preliminär uppskattning om hur mycket stöd som kan utges. Om Skatteverket meddelar ett positivt förhandsbesked förlängs möjligheten att lämna in ansökan om evenemangsstöd till och med den 31 augusti 2022 i stället för senast den 16 maj 2022.

Skatteverket förlänger anstånd

För företag som tidigare har sökt om tillfälligt anstånd med inbetalningar till Skatteverket utökas möjligheten ytterligare.

Pandemin har lett till att många företag kämpar med ekonomin. För att underlätta har Skatteverket i omgångar möjliggjort att skjuta upp inbetalningen av moms, arbetsgivaravgifter och skatt genom tillfälliga anstånd. I samband med att det tillfälliga anståndet upphör finns det möjlighet att ansöka om förlängning i ytterligare ett år.

Inbetalningar sker beroende på vilken redovisningsperiod företaget har. Huvudregeln är redovisningsperioden en kalendermånad, men beskattningsunderlagets omfattning kan medföra även längre perioder. Eftersom perioderna för när företagen ska betala varierar så är det även olika antal perioder som företagen kan få tillfälligt anstånd för. Grundprincipen vid tillfälligt anstånd är att betalningen kan skjutas upp i ett år från beslutsdatumet. Tillfälligt anstånd kan medges för nio perioder för månadsredovisning som arbetsgivardeklaration och månatlig momsredovisning, tre för de som redovisar moms per kvartal och två perioder för de som redovisar moms på årsbasis.

Tillfälliga anstånd gäller för följande perioder:

• Från den 1 januari 2020 till den 31 januari 2021
• Från den 1 oktober 2021 till den 31 december 2021
• Helårsmoms som ska redovisas från den 27 december 2019 till den 17 januari 2023

Nedan ser du Skatteverkets exempel
De tillfälliga anstånden är uppdelade i två led. Du kan i första ledet få anstånd upp till tolv månader från den dag Skatteverket beviljar ditt anstånd men som längst till och med den 12 februari 2023 (17 januari 2024 för de som redovisar moms per helår). Du kan sedan ansöka om förlängning av anståndet med ytterligare 12 månader. Detta betyder att din anståndstid kan variera beroende på när du ansöker om anståndet. Till exempel kan du få maximalt 5 månaders anstånd i första ledet om ditt anstånd beviljas 12 september 2022.

När du har utnyttjat din maximala anståndstid i första ledet kan du ansöka om en förlängning av ditt tidigare anstånd med maximalt 12 månader. Den bortre tidsgränsen blir då 12 februari 2024 (17 januari 2025 för de som redovisar moms per helår). Även här kan din anståndstid variera i tid beroende på när du ansöker

Bidrag till Ukraina – Avdragsgillt? Skattefritt? Så här fungerar det!

Viljan från den breda allmänheten att bidra till det demokratiska Ukraina genom att skänka pengar har sällan varit högre. Så här fungerar skattereglerna.

Företag

Att ge gåvor från företaget kan ge mottagaren mer än om man först tar ut pengarna privat och sedan skänker dem. Förklaringen är att sociala avgifter och inkomstskatt inte belastar det tilltänkta gåvobeloppet.

• Gåvor där företaget får någonting tillbaka, till exempel reklam, kan anses innebära marknadsföring. Marknadsföring ger avdragsrätt.
• Företags gåvor till välgörande ändamål är inte avdragsgilla.
  

Privatpersoner

Privatpersoner kan få skattereduktion med 25 % av gåvobeloppet, men

• Gåvomottagaren måste vara godkänd av Skatteverket.
• Du måste ge minst 200 kr till samma gåvomottagare vid ett och samma tillfälle.
• Du måste skänka minst 2 000 kr under året.
• Gåvan måste vara en penninggåva.

Du kan läsa mer om privatpersoners gåvor inklusive ta del av en lista med godkända gåvomottagare här >>

Gåvotips

Ge i första hand ditt bidrag till en organisation med 90-konto. Då kan du vara trygg med att minst 75 % av ditt bidrag går till det ändamål som har uppgetts. Organisationer med 90-konto kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll, som du kan läsa mer om här >>

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Om du just nu uttryckligen vill bidra till Ukraina så finner du organisationer som är på plats och där ditt bidrag gör skillnad här >>

Moms på laddning?

Den ökade användningen av elbilar har gjort att Skatteverket fått frågor angående försäljning av el. Ska moms debiteras på en hyresvärds tillhandahållande av el, gas, vatten eller värme? Svaret på frågan är att det beror på förutsättningarna.

Skatteverket har den 25 februari 2022 förtydligat ett äldre ställningstagande. Detta med anledning av uppkomna frågor om under vilka förutsättningar en hyresvärds försäljning av el för laddning av fordon kan vara underordnad uthyrning av fastighet.

El med mera ingår i hyran

El, gas, vatten (både kall- och varmvatten) och värme är nyttigheter av sådant slag att de antingen kan ingå i hyran eller särdebiteras efter förbrukning. En hyresvärds uthyrning av fastighet till hyresgäster omfattar ofta även el med mera. Nyttigheterna ingår då i fastighetsuthyrningen som underordnade tillhandahållanden. Hyresvärden ska inte debitera moms på uthyrningen och han saknar rätt till avdrag för ingående moms på inköpen.

El för laddning av fordon, ej individuell mätning
En hyresvärds tillhandahållande av el för laddning av fordon kan endast vara underordnat uthyrning av fastighet om tillhandahållandet sker i samband med upplåtelse av en sådan parkeringsplats som kan vara underordnad fastighetsuthyrningen och debitering inte sker efter den förbrukade mängden enligt individuell mätning.

Särdebitering av el med mera

När en hyresvärd debiterar sina hyresgäster särskilt för tillhandahållande av el med mera och tar betalt för respektive hyresgästs faktiska förbrukning är det fråga om en separat transaktion som är skild från uthyrningen av fastigheten. Hyresgästen anses då efterfråga tillhandahållandet separat utöver tillgången till fastigheten. Hyresvärdens tillhandahållande av sådana nyttigheter är då en skattepliktig försäljning till hyresgästen.

Hyresvärden har i detta fall rätt till avdrag för ingående skatt på inköpen av el med mera. Avdragsrätt finns också för ingående moms på sådana inköp som krävs för att hyresvärden ska kunna mäta och ta betalt av hyresgästerna för deras faktiska förbrukning, till exempel mätutrustning eller kostnader för abonnemang.

El för laddning av fordon, individuell mätning
Om el för laddning av fordon inte ingår i hyran så är hyresvärdens tillhandahållande av el för laddning av fordon som regel skattepliktigt. Därmed har hyresvärden avdragsrätt för den ingående momsen på elinköpen. Hyresvärden har även rätt till avdrag för ingående moms på kostnader för inköp av till exempel laddstolpar/-boxar samt installations- och abonnemangskostnader, till den del inköpen används för skattepliktigt tillhandahållande av el.

Så anställer du en person från Ukraina

Viljan är stor för att stötta personer som drabbas av invasionen i Ukraina. Ett sätt som företagare är att anställa någon av de personer som har flytt till vårt land.

Vanligtvis är ukrainska medborgare viseringsfria inom Schengenområdet. Att vara viseringsfri innebär att man som ukrainsk medborgare får stanna i Sverige utan visum i upp till 90 dagar. Förutsättningen är att personen kan visa upp ett giltigt biometriskt pass vid gränsen till Sverige. Det är inte samma sak som rätten att arbeta. Då krävs det arbetstillstånd.

Nu har EU har aktiverat det så kallade massflyktsdirektivet. Det innebär att personer från Ukraina erbjuds ett omedelbart och tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd i EU:s medlemsstater. Den person som har beviljats tillstånd enligt massflyktsdirektivet får ett uppehållstillståndskort (UT-kort). UT-kortet ger uppehållstillstånd för tillfälligt skydd och rätt att arbeta i Sverige.

Som arbetsgivare finns en skyldighet att kontrollera att den anställde har rätt att arbeta, om inte kan det leda till straffavgift, fråntagen rätt till alla offentliga stöd, bidrag och förmåner under fem år, återbetalningsskyldighet avseende tidigare utbetalda bidrag och/eller en dom till böter eller fängelse.

Om vistelsen är kortare tid än tre år så får personen inte ett svenskt personnummer utan ska ansöka om ett svenskt samordningsnummer. Samordningsnumret använts i olika sammanhang, bland annat i kontakt med myndigheter.  Om man inte har ett samordningsnummer kan man till exempel inte öppna ett svenskt bankkonto. Skatteverket utfärdar samordningsnummer.

Det är viktigt att som arbetsgivare spara kopior på dokument som visar att personen har rätt att vara och arbeta i Sverige. Dokumenten ska arkiveras under hela anställningstiden och 12 månader efter att anställningen tagit slut.

Fullmaktens innebörd

I en nyligen meddelad dom påvisades vikten av att ge fullmakt på ett korrekt sätt. Är det riskfritt att lämna sin e-legitimation med tillhörande kod till sin sambo?

Att ge fullmakt åt någon annan att agera ombud är ganska vanligt, men har den som ger fullmakt alltid klart för sig att hans agerande kan innebära att han har lämnat en fullmakt och vad fullmakten innebär? Högsta domstolens dom den 9 december 2021 i mål nr T 930-21 ger en inblick i att det kan vara klokt att ha en insikt om de olika fullmaktsformerna och vad de innebär.

I rättsfallet lämnade André sin e-legitimation, ett så kallat bank-ID, med tillhörande kod till sin sambo. Syftet var att hon skulle betala hans del av hushållets räkningar. Utan Andrés tillstånd använde hon e-legitimationen för att ta lån i hans namn hos Svea Ekonomi. Beloppet, 20 000 kr, betalades ut till Andrés konto, varefter hon förde över delar av beloppet till sitt eget konto.

När betalning uteblev ansökte Svea Ekonomi om betalningsföreläggande mot André. André bestred betalningsansvar. Både tings- och hovrätten dömde till Andrés fördel. Båda domstolarna ansåg att när sambon tog lånet så gick hon utanför sin behörighet att företräda André och att André därför inte var betalningsskyldig. Högsta domstolen dömde i stället till Svea Ekonomis fördel. Utöver huvudfordran förpliktas André att betala Svea Ekonomis rättegångskostnader om närmare 120 000 kr jämte ränta enligt räntelagen. Så nej, det är inte riskfritt att lämna sin e-legitimation med tillhörande kod till sin sambo. Det resulterade i ett dyrt lån som André nu får betala!

Du finner domen här >>

Tillitsfullmakt

I rättsfallet hade sambon en så kallad tillitsfullmakt. En tillitsfullmakt grundar sig på att tredje man (Svea Ekonomi) hyser en befogad tillit till att den som uppträder på huvudmannens (Andrés) vägnar (sambon) har rätt att rättshandla för huvudmannen. En ytterligare förutsättning för att en tillitsfullmakt ska föreligga är att de omständigheter som ligger till grund för bedömningen av att det har förelegat en befogad tillit på ett relevant sätt kan knytas till huvudmannen.

Tre förutsättningar ska föreligga för att det ska vara fråga om en tillitsfullmakt.

1. Tredje man (Svea Ekonomi) ska hysa en befogad tillit till att den som uppträder på huvudmannens vägnar (sambon) har rätt att rättshandla för huvudmannen (André).
2. Omständigheterna som ligger till grund för tredje mannens tillitsbedömning ska på ett relevant sätt kunna knytas till huvudmannen.
3. Huvudmannen ska ha insett risken för att omständigheterna kan föranleda tredje man att hysa en befogad tillit till att mellanmannen är behörig.

Huvudmannen kan trots att förutsättningarna är uppfyllda undgå avtalsbundenhet. Om huvudmannen kan visa att han har saknat möjligheter att förhindra att missförstånd uppkom, kan det leda till att huvudmannen inte blir bunden av mellanmannens handlande.

En tredje man har typiskt sett anledning att utgå från att en e-legitimation med hög säkerhetsnivå, såsom ett bank-ID, normalt används enbart av innehavaren eller i vart fall med innehavarens tillåtelse. I det senare fallet kan förutsättningarna för tillitsfullmakt bli uppfyllda och detta även om andra rättshandlingar företas än de som huvudmannen har avsett att mellanmannen skulle företa. Mellanmannens behörighet sträcker sig emellertid aldrig längre än den befogade tilliten hos tredje man. Tredje man har normalt anledning att ha befogad tillit till att en sådan användning som avser ordinära transaktioner, däribland upptagande av mindre lån, härrör från e-legitimationens innehavare. Om e-legitimationen däremot används för rättshandlingar av mera speciellt slag, såsom upptagande av större lån, har tredje man mindre anledning att hysa befogad tillit. Det gäller i synnerhet när innehavaren är konsument. I sådana fall kan det krävas att tredje man gör ytterligare kontroller för att få bekräftat att rättshandlingen härrör från innehavaren.

Olika fullmakter

Bestämmelserna om fullmakt finner vi i avtalslagen. En fullmakt kan lämnas genom meddelande från huvudmannen till tredje man (2 kap. 13 § avtalslagen), genom kungörelse (2 kap. 14 § avtalslagen), i en skriftlig handling (2 kap. 16 § avtalslagen) eller genom ett meddelande från huvudmannen till fullmaktshavaren (2 kap. 18 § avtalslagen, så kallad uppdragsfullmakt). En fullmakt kan även grundas på att någon intar en ställning som medför behörighet (2 kap. 10 § andra stycket avtalslagen, så kallad ställningsfullmakt). Lagens bestämmelser är inte uttömmande. Exempelvis förekommer även fullmaktsförhållande till följd av konkludent (faktiskt) handlande från huvudmannen. Vidare förekommer toleransfullmakt (att huvudmannen tidigare har tolererat att någon har handlat för hans räkning) och kombinationsfullmakter (när flera omständigheter tillsammans konstituerar en fullmakt).

Som framgår av rättsfallet är det viktigt att ha klart för sig vilka olika fullmakter som finns, när man agerar så att man ger någon en fullmakt och vad fullmakten innebär. Okunskap kan få tråkiga konsekvenser.